Design & miljötänk

Min design
Min dotter Anna brukar fråga: När börjar du designa kommande kollektion egentligen? Och jag kan aldrig svara på det, så jag brukar säga: När jag känner för något nytt att ha på mig! Det ligger kanske något i det också, men jag tror att skapandet ständigt pågår i mitt huvud. Glimtar av inspiration sår frön som till slut kanske får komma till tals i mitt skissblock. Andra idéer blir aldrig mer än just det, idéer.

Kläder att må bra i!
Jag vill göra kläder att må bra i. Det är utgångspunkten för min design. Men kläder att må bra i är så mycket mer än hur kläderna ska se ut. Det handlar om hur de sitter på kroppen, hur tyget känns mot huden och inte minst om hur vi som bär kläderna påverkas av de kvalitéer jag väljer. Ja, och så är det viktigt att ingen far illa vid klädernas väg från frö till färdiga plagg. Att designa med omtanke om människa och miljö innebär ibland att jag måste kompromissa i utformningen av en modell eller i val av material.

Tidlös design
Jag jobbar sällan i "vårkollektion" och "höstkollektion" även om vissa modeller såklart är anpassade efter årstiden. Istället tycker jag om att göra tidlösa basplagg som kan vara med i kollektionen länge så att man kan kombinera och komplettera sin garderob. Många av mina kunder har hittat modeller som de köper om och om igen - kanske med en ny färg eller i en ny kvalité - och det skulle inte kännas bra att ta bort dessa modeller bara för att "göra något nytt".
Däremot tycker jag att det är roligt att komplettera basplaggen med modeller som sticker ut lite grand - i färg, form eller trend. Dessa modeller finns det ofta lite färre av och de finns inte med i kollektionen lika länge.

Bra kvalité
Jag vill göra plagg som man kan bära om och om igen. Själv brukar jag ha mina nyaste plagg när jag går på fest och ska vara riktigt fin. Sedan använder jag dem på jobbet så att de blir så där härligt välanvända (ni vet själva hur sköna de mest använda favoritbyxorna är!) och till slut blir de hemma-i-trädgården-kläder. Därför är det viktigt för mig att kläderna är av bra kvalité - så att de slits med värdighet.

Slow fashion
Jag har egentligen jobbat på ovanstående sätt sedan början på 70-talet men för något år sedan hörde jag ett uttryck som kan sammanfatta det: "slow fashion".
Slow fashion har inspirerats av den mer kända slow food-rörelsen och båda är reaktioner mot att allt ska gå så väldigt fort! Trend-skifterna idag ställer stora krav på dem som känner att de måste vara inne. Nej, vi är nog ett par stycken som gärna vill stanna karusellen, ta ett djupt andetag och uppleva det som händer nu utan stressen att skynda vidare snabbare och snabbare - och det gäller inte bara det vi har på oss! För oss sammanfattar följande citat i alla fall hur vi förhåller oss till kläder:
"Slow Fashion is to clothing and design what slow food is to cuisine – natural, organic, ethical, local (where possible) and designs with an emphasis on quality, and of course – taste. Slow Fashion means you can look fantastic and feel 100% guilt free."

Sömnad
Med hjälp av Dzep Eco fashion kan jag sy hälften av min kollektion i Sverige.

Suleijman och Ivana
Suleijman träffade jag för första gången i början på 90-talet då han var med i ett kommunalt projekt för invandrare i stadsdelen Rosengård. Projektet var en arbetsmarknadssatsning och gick ut på att skapa ett kooperativ med sömmerskor och skräddare som skulle kunna försörja sig på att lönsy. Min förhoppning var att projektet skulle resultera i möjligheter för nya designers och mindre företag att sy små serier lokalt.

Turerna var många fram och tillbaka och till slut var det ändå bara Suleijman som bestämde sig för att satsa och starta ett företag. Suleijman hade erfarenhet av TEKO-branschen från hemlandet Jugoslavien där han varit chef för en stor syfabrik - men utmaningen att starta på nytt här i Sverige var ändå tuff. Därför känns det så skönt att konstatera att det gått så bra för honom och hans familj, Ecofashon syr idag till mig och till flera andra mindre designers.

Sedan januari 2007 är det Ivana Dida som styr skutan, med Suleijman till hjälp.

Nära och bra
Den återstående tredjdelen av kollektionen sys i Estland. Också på en liten familjeägd fabrik som vi kommit i kontakt med genom vår trikåleverantör Andersson&Hjalmarsson.

Genom att ha sömnaden av kläderna så nära som i Sverige och i Estland har jag möjligheten att snabbt kunna sy upp en modell som tagit i slut. Transportsträckorna är inte särskilt långa, framförallt inte mellan Ecofashion och butiken, vilket gör att jag slipper belasta miljön genom att ta hem varor från andra världsdelar. Jag kan också känna mig säker på att de som syr till mig har en bra arbetsmiljö och en skälig lön.

Jag kan aldrig komma ner till de låga tillverkningskostnader som man kan få på vissa håll i Asien, men de fördelar det innebär att sy lokalt är värda mer för mig, och förhoppningsvis också för mina kunder.

Tyger och kvalitéer
De tyger jag använder har alla det gemensamt att de ska kännas sköna att ha på sig och därför blir det nästan alltid rena naturmaterial. Men de ska också hålla för att användas om och om igen och att de ska gå att tvätta hemma. Jag försöker, när det går, att använda tyger med fibrer som är ekologiskt odlade och som beretts på ett miljöanpassat vis.

Beredning i Sverige
En stor del av mina kvalitéer bereds här i Sverige. De stickas på ett familjeägt företag som ligger i Ulricehamn i Sveriges traditionella TEKO-bygd. Vidare beredning som tvättning och färgning sker också i Sverige.

Andra kvalitéer köper jag från duktiga leverantörer. De vet vad som är viktigt för mig, även min önskan om miljöanpassade material, och de försöker så långt det går att uppfylla kraven.

Nya fibrer
Jag tycker att det är spännande att arbeta med de nya fibrer som utvecklas för att vara snällare både mot oss människor och mot naturen. I min kollektion har jag idag till exempel en kvalité som är en blandning av återvunna läskflaskor och hampa! Att återvinna syntetiska material för att göra syntetfiber är ett sätt att spara på oljan, en resurs som ständigt diskuteras - hur länge ska den egentligen räcka? Hampan i sin tur är också en fiber som kommer mer och mer, den är så tålig vid odling att man inte behöver några jordbrukskemikalier.

Färgväxande bomull
Men den fiber jag brinner mest för är den fägväxande bomullen. Den färgväxande bomullen har olika färger redan när den växer på plantan. Det är inget konstigt, utan precis som blommor kan ha olika färg så kan bomullen ha det. Det handlar alltså inte om något hokus pokus eller genmodifiering eller så.

Den färgväxande bomullen användes redan av indianerna i Sydamerika och återupptäcktes i mitten på 80-talet av en amerikansk forskare, Sally Fox. Sally har genom traditionell korsbefruktning lyckats få fram bomullsfiber i gröna och bruna toner som fungerar för industriell tillverkning. I arkeologiska utgrävningar har man sett att indianerna även hade blå och röda toner och forskningen fortsätter för att odla fram även dessa.

Det bästa med den färgväxande bomullen är naturligtvis att man inte behöver färga den och därmed slipper man en stor kemikalie- och resursbov inom textilberedningen.

Textilberedning
"När det går" skrev jag ovan - ja, ibland är det tyvärr så att miljöanpassade kvalitéer inte håller måttet kvalitetsmässigt. Det är inte så konstigt egentligen, textilberedning är en av de industrier som använder mest kemikalier, och för att göra miljöanpassade kvalitéer så måste man hitta vettiga alternativ till de beprövade kemikalier som traditionellt används och det är inte alltid man når ända fram.

Inom EU och framförallt i Sverige har vi omfattande regelverk för vilka kemikalier som får användas vid textilberedning och de får inte skada varken de som jobbar med beredningen eller oss som senare kommer att bära kläderna. Att arbeta med kvalitéer som beretts i Sverige och Europa är därför också ett sätt att arbeta med omtanke om människa och miljö.